No point

Tänkte skriva en mega klatschig rubrik, men känner inte riktigt att crowden uppfattar min vitsighet.

----

Är mitt uppe i ett krig med min far. Vet inte riktigt vad som händer. Tror nog mest att han är trött på allt. Borde kanske tackla det annorlunda, men jag vet inte hur man gör.

----

Jag önskar att man kunde välja vilken typ av smärta, om man nu var tvungen att känna smärta, som man skulle känna liksom. Jag skulle ta vilken smärta som helst i utbyte mot den jag har nu iofs, men helst av allt skulle jag nog ta smärtan över en pojke., det känns äkta, värt på något sätt. Då vet man ju att det betytt något.
Det är få saker som betyder något nu för tiden.

----

Jag kommer aldrig förlåta dig om du lämnar mig. So don´t.

----

Har så grymt många bra små låt texter som bara är grymma. Min favorit är ju just nu James Morrisons Wonderful World.
I've been down so low
People look at me and they know
They can tell something is wrong
Like I don't belong

Staring through a window
Standing outside, they're just too happy to care tonight
I want to be like them
But I'll mess it up again

I tripped on my way in
And got kicked outside, everybody saw...

And I know that it's a wonderful world
But I can't feel it right now
Well I thought that I was doing well
But I just want to cry now


Så grymt beskrivande så ah, jag blir bara gråtfärdig. (framgår ju även i texten)

Sen har vi ju Undiscovered av samme man. Den är också en sådan där höjdarlåt. Den är lite mer for peppy moments dock. Men jag gillar det. Mantrat är att I´m not lost no no, just undiscovered.

-----

Pull my self together. soon.

RSS 2.0