Poisonous - die Charmörin

Jag ska också sälja min Ferrari (god, stavningen?) och titta på rosor dagarna i ända.
Men först så har jag påbörjat ett jätteroligt projekt, ett typisk Ulle-får-nervsammabrott-projekt. Kan bara bli strålande och jag hade gärna avslöjat vad, men det är en typ av gåva så det hade blivit årets spoiler att lägga ut det här.

Men, I´m thrilled!

De är så små, så söta, så många olika kulörer och får man riktigt tråkigt kan det hända att man börjar gnaga på dem.
Är det ett tecken på hunger? När man börjar fundera på att tugga på plast?

Mannagrynsgröt, en nygammal favorit faktiskt. Mjölk.

Caroline och jag såg Brokeback Mountain häromdagen, jag skrattade mig igenom hela filmen, vilket man inte för göra för den är ju såå vacker. Det började faktiskt riktigt bra, och det är egentligen Carolines fel:

Scen 1: Första mötet mellan männen, ingen säger någonting.
Jag skruvar otåligt på mig, lite lätt nervös, vad blir första linen? Jag vågar mig inte ens på en gissning, medan Caroline säger:
- Wanna go for a ride?

Snälla säg att det inte bara är jag...

Fantastiskt, det är det som kommer till mig, verkligen.
Älska livet - sälj Ferrarin.