Crownbirdie - birdie-birdie-birdie.

Vaknade med en underbar känsla och bitterheten som bortblåst (frukta icke, med för lite sömn dvs. hela nästa vecka, är den tillbaka igen)(och nej, jag ska inte göra något speciellt). Tänk er 06.27, smaka på det, lite sött sådär, visst visst, tänk er 06:27:22 ni är med på vad jag menar, det är ju just då No Stress kommit upp i extas. Tänk er Bridget Jones fast utan all by myself, hennes smått patetiska uppsyn och beighet, där har ni mig.

Bra känsla+No Stress = Dampanfall och liggdansande i sängen. Duns. Gjorde ont, men jag fortsatte på golvet, i duschen vid frukostbordet...

Men där! Vi the holy table (i alla fall mellan 06.00-12.00) ligger tidningen, nedsölad, men fortfarande förvånansvärt läsbar.
Del 3, the only way to go, sida what´s her face; Ingvar Oldsberg slutar med På Spåret.

Whyyy, whyy!
Det som började så bra. En liten tröst var att Björn Hellberg också slutar, men med tillägget; inte frivilligt.

Lusläste artikeln, en gång, var sedan tvungen att gå vidare, hur kan han ge upp så? Efter bara 19 säsonger. Man måste tro på att det ska fungera, inte ge upp, kämpa lite Oldie!

Smilbanden skulle dock lätta på trycken ännu en gång, Björn Hellbergs öde var inte gott nog, serierna presenterade det creme de la creme idag. Narnia vill jag skriva, men hon heter ju Nemi, Zits och Pondus.

Zits:
Har du en slant mamma?
(Räcker fram en sedel, troligen hundra kronor av storleken att döma)
Hmm, min vecka har fem dagar, hur många har din?

Sådan humor har jag.

Hula hula, blue Hawaii!

Låt budskapen flöda

Hit me with your best:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0