Det är inte du, det är.,.hon.

Egentligen är det inte så att jag inte gillar att jobba på dagis, jag gillar bara inte barn. Eller, egentligen är inte det heller sant, men okej, jag gillar inte vad de gör, säger, hur de beter sig, deras storlek och deras tveksamma tumvantar.

Och,

what´s up med dessa allväderskängor! Gives me the creeps.

Men egentligen borde man ju bara tycka synd om kidsen. Jag menar de har ju uppenbarligen ingen verklighetsuppfattning. Jag 40 år?! Gissa igen ungjävel. Visserligen var sminkningen blygsam, håret stod på ända och påsarna under ögonen var som man säger; välfyllda, ändå!
   Jag har sedan jag började ta tag i livet förra veckan - alltså ringde frisören, eller ja, ringde mamma som var hos frisören och bokade en tid åt mig, förbannat mitt nya garn. Nu när det är helt utan Mr Kluventopp ger det mig noll volym och noll burr. Ulle likes her burr. Ulle is her burr. 
   Jag är väl medveten om att färgen är lite sisådär och att kvalitén uppenbarligen är diskutabel, men när någon liten jänta snackar om att jag är lik hennes mormor, "håret o sådär", funderar man på att köra upp notan på 1500 spänn i ansiktet på henne. Jag är inte någon dyrt fejkad mormor.

Annars fick jag rätt bra betalt för innebandykrig i åtta timmar.

Drömde om en bortamatch i helgen, drömde om att vi hade skidutrustning med oss - ett knippe skidor. Faktum är att det var ett väl val resesällskap. I helgen får jag antingen åka skidor, eller ta en bortamatch, vad blir billigast?


Låt budskapen flöda

Hit me with your best:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0