Råttor på bord och annat möblemang.
Skönt att Borås visar sin rätta sida idag, allt igenom grått. Får det lov att vara lite grått? Tackar som frågar.
Mitt kategoriserande av företagets fakturor går sakteliga framåt, jag har avverkat en halv pärm på cirkus tre timmar. Bara en miljonfyrahundrafemtiotusenfemhundranitton kvar. För att göra det hela lite roligare har jag lite olika färgkombinationer på mina post it-lappar samt gem. Igår hade vi Lisebergstema fast värre. Bleklila lappar med fulgröna gem. Anskrämligt, men oj så uppiggande. Imorse hade jag en post it-situation där alla post it:s va slut. Detta resulterade i att hela bygget fick gå bärsärk i jakt på de klistriga. Ni vet hur ängslig jag blir om mina kombinationer och min strukturering inte går i lås. Vilsen, ensam och övergiven.
Blev även berövad på min ergnomiska stol och har därför tillbringat förmiddagen stående i ren protest. Av en angenäm händelse visade det sig att min far var tvungen att gå på möte runt typ nu, och kommer inte tillbaka förrän två. Finders keepers, nu är den ergonomiska reclaimed.
Kom även på mig själv att känna mig stolt över att jag faktiskt klätt på mig, ser ändå hyfsat anständig ut och att jag faktiskt sitter där jag sitter. Ribban sänks för var dag som går nu. Morgondagens topp, ta sig upp ur sängen och faktiskt jobb. Jobba hemifrån imorgon, bra eller dålig idé? Kan bli hur som helst.
Min far är ändå en hyvens karl som trollar fram jobb från ingenstans och ger mig en dator, det ska han ha för. Dock strressande han mig så imorse att jag inte riktigt hann få till lockarna, men spikrakt möter krull, det kommer nog någongång kring årsskiftet.
Jag kommer nu även att utföra ett riskprojekt, jag kommer att placera ett glas vatten ovanpå alla viktiga fakturor, kommer även att peta i mig min fattiga bönsallad. Ingenting bra kan egentligen komma utav detta. Lite fängelsekänsla på menyn, självförvållat naturligtvis.
Ja, då vart det dressing över hela tangentbordet.
Wish me luck.
