Kärt återseende.

Gav bloggandet ett försök igår, eller jag tänkte på det, och där tog det väl stopp. Någonstans mellan ska jag, eller ska jag inte. Känna efter känna efter känna efter. Ah, nej, jag orkade visst inte. För er som missat det, så var dagen, likt vädret, grå och dassig. Intet en moln gick att urskilja, no nothing, en enda salig sörja.

Idag, tusan, nu kunde man inte skylla på att det är måndag, vad var dagens ursäkt? Sömnen uteblev sådär passande, hunden hade nog slagit i huvudet, för plötsligt ville han umgås. Typisk, ingen annan hemma. Fyra timmar blev skörden. Öppnade aldrig ögonen under promenaden på morgonkvisten, halv åtta, då är det i och för sig becksvart ute så det hade väl gjort detsamma. Hem, drog täcket över huvudet och somnade om. Tidsplanen var spikad, upp kvart över nio, göra något vettigt, åka till gymmet och senare träffa Linn. Tidsplanen blev; väckt klockan 10.00, as ordered, kålskåpet skrek öken, därav fattig frukost, personlig guide, ytterligare en titt i kylskåpet för att se om någonting mirakulöst nog uppenbarat sig. (nej.) Fick den där strålande idén att kanske borde jag packa upp väskan från helgen i Stockholm för, låt mig tänka, fem veckor sedan, innan väskan bär ut sig själv. Komisk om den suttit nere vid frukostbordet en morgon, Ah, nej men tjenare. Hittade även mitt golv idag, visade sig att det har en orangeaktig ton, riktigt fin faktiskt, att jag aldrig tänkt på det förut.

Apropå att hitta saker, när jag vaknade upp i måndags, runt lunch, hittade jag en salig blandning av saker i sängen. vi snacka två par örhängen, en tofs, ett par leggings och ett stycke korsordstidning. Vem sa att jag var ensam?

Jag masade mig iväg till rehaben, inte elva som planerat naturligtvis, utan någonstans kring halv tre, ge och ta någon timma, det får man räkna med. Jag var nästan seriös idag, lite kusligt faktiskt, var dessutom skrämmande nära de fria vikterna. Jag hade dock beskydd utifall att vikterna skulle hoppa på mig. Min gode vän Martin var där och avreagerade sig samt störde mig, eller vice versa.

En strålande afton med Linn, kronärtskockor, mosiga morötter och rödbetor.

Slutligen, till dig som redan hittat din väg i livet. Langa kartan.

Låt budskapen flöda
Postat av: Magg

MIN karta....du får hitta en egen!

2008-10-15 @ 09:37:13

Hit me with your best:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0