Desperation.

Har nu gottat mig i solen i cirka två timmar och jag tackar gudarna för att känseln försvann direkt, på så sätt slipper man sitta och gnälla på den. Lilla Elin, lite te och vindruvor. En hund, att föredra är sin egen, två sittdynor och lager på lager-principen så är man så gott som skodd för livet.


Nöden har ingen lag
                       Typiskt 50-tal, tysk mamma.

Vad som fortfarande retar mig är att fingrarna alltid är bortom räddning, de har alltför dålig överlevnadsinstinkt. De klappar igen direkt och utnyttjar inte den omfamnande värmen från premievantarna. (Allers förlag kan sin publik)
Vad blir konsekvenserna av denna motvilja? De blir totalt useless. Därför tänker jag nu presentera den nya mobilen - vintermobilen. Extra stora knappar, extra liten skärm, för vem behöver se skärmen om man ser på vad man trycker? Knappar gjorda för tumvantar. You name it.

Eldar just nu upp min broccoli tror jag. Den såg lite småkrasslig ut när jag kollade förut. En väldigt lockande värme i ugnen faktiskt. Mysigt värre. Låter lite småsjukt, jag är medveten om detta, men städa er egen bakgård först och döm sedan! Det visade sig att ärtor inte hade lika lång tillagningstid som en laxfilé. Hade ingen aning.

Desperata tider!

Låt budskapen flöda
Postat av: elin

vintermobilen är mer än välkommen! insåg på väg hem igår att en vantvänlig ipod är något som också skulle behövas. löser du det?

2008-11-07 @ 00:00:24

Hit me with your best:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0