Sommarlovskänsla?
Den har då inte riktigt infunnit sig än denna behagliga känsla av att nu behöver jag inte göra något på tre månader. Jag behöver nog avsluta vissa kapitel som regerat den senaste tiden. Tre studentuppvaktningar kvar, sedan får det banne mig vara nog. Nej, fyra. Jag är alldeles uppe i varv hela tiden och det kan omöjligt vara sunt för min lilla kropp och min skrämmande lilla hjärna. Den är ju kokt sedan länge efter alla intryck.
Planen för livet är att inte tappa greppet om verkligheten och ta sig upp på mornarna så att livet är någorlunda värdigt att leva. Dagens konststycke var att jag kravlade mig upp ur sängen 09.07 intog lite frukost och ringde mormor. Alltid intressant att samtala med och hälften av det man vill ha sagt försvinner i tomma intet. Hon är ju tysksmittad. Lyckades ,tack vare ihärdiga försök, att lura henne att träffa mig imorgon. Min kära studentpresent, lille Klein-ringen ska införskaffas, annars är klockan min nya stora kärlek. Apropå studentpresenter, så har även jag införskaffat några godsaker och känner mig rätt nöjd faktiskt. Otroligt mysigt att träffa Anna idag, bara för att catch up som man säger. Känns som en evighet sedan, men vi lovade att inte tappa greppet. Ditten och datten, mest datten, diskuterades och det var riktigt skönt. Kafé Vallgatan har schysst konditionering och stans äckligaste semla.
Tackkort ska skrivas, diktas ihop, bild ska väljas ut och klistras på. Illvilligt inställd till hela idén med att ha en stor blaffig bild på mig själv med i kortet, men tydligen ska det vara så. 
----
Helgen var som väntat intressant. Jag måste verkligen lära mig att fokusera. Värmen gör mig galen. Det måste bli ett slut på detta nu, kan inte hålla på och hålla på, får inte gjort något vettigt alls utan vandrar bara omkring, alternativt utövar lite självplågeri genom att steka mig i solen. I´m done.
Sol i sinne, brun inne.
- din Rudolf.
