Tanken som räknas
Idag fyller min kära klasskompis Sabina 18 år! Pompa och ståt till henne. Födelsedagskalaset började klockan åtta noll noll med en företagsekonomilektion och för att trissa upp stämningen en aning till slänger jag in en internationell ekonomilektion på det. Dubbeltimma med Arne det är ju ett sätt att fira stora dagen på. Jag hade fixat någorlunda mys på morgonen i alla fall, med ballonger och ett levande ljus i tårtljusstake. Man tager vad man haver sa alltid Kajsa Varg. Det blev lyckat trots allt och lektionerna var väl inte alltför hårda. Presenten blev ett "presentkort" på glass. Det är vår lilla grej, vi ersätter lunchen mot bananchokladglass från Lejonet och Björnen, det ända rätta som det heter i svängen.
Dagen har i hela taget varit helt okej faktiskt, jag har kommit över traumat från igår och är nu helt återställd tackar som frågar. Hann med spårvagnen med god marginal för en gångs skull och hade bara spårvagnschauffören haft vett att vara tyst på morgen så hade färden till skolan varit en klar tia! "Ja, nu är det så att det fattas en 1:a framför oss..." och vid nästa hållplats "Det fattas en 1:a framför oss och kommer förbli så fram till järntorget..." och vid nästa hållplats "Troligen står det en 1:a vid Rantorget och väntar där, men man vet ju aldrig, det fattas en 1:a framför oss i alla fall.". Lyckligtvis hoppade han över vissa hållplatser och spelade istället upp den där inspelade rösten "Nästa Brunnsparken". Kul hade varit om han emellan två hållplatser bara hade sagt "Nämnde jag att det fattades en 1:a??"....Suck.
Tränade idag, det är ju lagom hippt att gå och gymma själv, speciellt när man märker att man kan mp3-låtarna utantill. Man ska inte kunna sådana låtar utan till. U2 låtar ska man kunna, inte mördarmusik. Men jag knegade på och fick gjort ett par lyft eller två, det gäller ju att spänna allt man har när en tall-dark-and-incredibly-handsome gör entré. Knepet är ju att spänna allt som är smickrande, men utan ansträngning, SAMTIDIGT som man inte får se helt lam ut. Kontentan är alltså att gör mycket snygga lyft utan att bli röd i ansiktet, precis min melodi? På bussen hem från träningen då man redan var lite halvseg är gradantalet cirkus 24 härliga grader. Regnskogsvärme och livmodern gör sig påmind och det enda man vill göra är att kura ihop sig och åka runt runt. Ute regnade det och for once så var bussen mysig, eller ja ni fattar galoppen, somnade nästan...
Och nu, en nyinförd liten grej här hos Casa Fredborg. En läsarfråga! (Kan snarare ses som ett påstående från min sida där jag kräver bekräftelse och medhåll.) Veckans lyder såhär: Visst är väl Allers en sådan tidning, likväl Hemmets Journal, en tidning som man prenumerar på? Vem, ja, vem köper lösnummer utav det? Jag, eller min far, har försökt fråga experter, det vill säga de som sitter i kassan, men ovetenskap är ju trots allt en dygd. Jag tycker ju i och för sig att man bör vara rätt så insatt, frågan är ju simpel: "Säljer ni många nummer av Allers?". Total förvirring råder.
Träning nummer två idag lär bli intressant. Löpning ute först. Mys. Dränkt kattfrisyr när man kommer in, men det bjuder jag på, fast inte innerst inne och det vet nog alla.
Jag är så himla unik.
