Poisonous - die Charmörin

Långt innan helgens spektakel skulle äga rum hade jag en viss känsla av att det kommer bli rätt intressant. Tänk så rätt man kan ha - oftast. Fredagens final i På Spåret var precis lika rafflande och underhållande som vanligt. Anna och jag klippte en två tre frågor och klagade som vanligt över hur patetiskt och fantastiskt överflödig och  tråkig Björn Hellberg är. Tur att hans böcker inte finns på Bokrean, för då hade man ju nästan behövt bli hindrat för att inte köpa dem. Kvällen avnjöts senare framför datorn med lite Tetrisspel och bildfix. Härliga resultat på båda fronterna kan tilläggas.
   Lördagen var en dag fylld av förväntan, det var ju trots allt melodifestival och alla vet ju hur bra den har blivit. Jag var lite shoppatagen och tog mig en trip till Allum. Väl där rantade jag in på HM som för övrigt måste vara den sämsta HM i vårt avlånga land, men tji fick jag. Jag är en excellent skumläsare och kan överblicka enorma mängder med, ja egentligen vad som helst. På med korpgluggarna och sondera fältet. Mot den svarta avdelningen. Där hängde den, fel placerad som allt anat på HM i Allum, men den hängde där och den hängde där för min skull. Min svarta klänning. Lycka. Bredvid hängde min svarta kjol, även den felplacerad men likafullt så fin. Klirr i kassan hos HM och en nöjd Ulrika, win-win känner jag.
  Väl hemma sen, så gick jag mest omkring i väntan på dagens riktiga event, nämligen en minilag/melodifestivalfest. Har jag något såå stort inplanerat får jag verkliga problem med att sysselsätta mig framtills dess. På något sätt är det som om jag är nöjd med att jag har en grej inplanerad. Tur att jag hann byta nagellack fem gånger i alla fall. 
   Festen blev intressant, ja, och det var väl hela paketet skulle man kunna säga. Förvirring var total. Ett helt värdigt avslut var i alla fall att min far fick komma och hämta oss (Anna, mig och Classe, som var lite bostadslös vid tillfället) för att senare köra oss till just Anna. Halvsuspekt kan tyckas och ja, ni är väl inte helt ensamma om den åsikten. Hos Anna blev det sådär lagom med sömn, hamnade tillslut i hennes förvånansvärt mjuka och komfortabla fåtölj och avnjöt mina två timmar av koma, allt annat än två timmar är inte produktivt. Vi våldgästade senare henne hela dagen med lite MiG-spel, som jag vann för övrigt, något nytt under solen där? Nej. Tur? Aldrig. Livet är bra konstigt, men helt underbart. Väl hos Anna, min musa, diskuterades namnbytet relativt frekvent och någon, gee wonder who, föreslog IFK Göteborg, kände väl sådär inför den och Classe som är Elfsborgare blev åksjuk. Vad tycks om Kopparbergs då? Matchens lirare får två cider! Jaaa! Let´s...not. Jag har alltid stöttat Malmö FF:s damer i att de sålde sig själva till LdB och tycker helt klart att vi borde haka på och köra en likadan. Grymt bra med publicitet. Därför tycker jag att vi behöver ett slagkraftigt och välkänt märke och föreslog därför Barnängens IB! Tycker det klingar så fint plus att det skulle betalas mycket pengar för att gå och se ett lag i Superligan som heter just Barnängens IB. Humor mina vänner. Speaking of namn, det har kommit i dager att Fäbojäntorna få det svårt att slå, eller det beror på hur man ser det, men tydligen var det någon typ av film, en njutningsfilm, eller det beror också hur man ser det, men jaja, det är tydligen en porrfilm. Källa, helt ovidkommande. Anna undrar för övrigt var Fäbo ligger... :) Haha!

-----

Mödrar och mormödrar, så fina i sin enkelhet, men tillsammans, vojne vojne. Som den turknutte jag är så hade jag fått privilegiet att få träffa min kära mormor sådär på söndags eftermiddagen då man är som piggast och fräschast. Alltid lika trevligt att ta på sig happy-face och berätta om sitt liv och om den nyss genomförda skidresan. Självklart skulle mat intas också, den kulinariska rätten Spaghetti Bolognese, i folkmun kallad spaghetti och köttfärssås, eller som hos de riktigt invigda, pasta med k-sås (gräsligt.). Apelsin till efterrätt för egen del, men tydligen var mormor sugen även hon för hon satt och lurade vi andra sidan bordet och smög närmare och närmare med sin hand för att roffa åt sig den allra godaste delen, nämligen baby-apelsinen. (Den lilla apelsin som bildas inuti den större, den är allra sötast på alla sätt och vis) Helt klart hänförd och fascinerad av denna lilla skapelse satt mormor och lovordade livet och hur fantastiskt allting är. Det är ju inte konstigt att man är som man är, personligen tycker även jag att baby-apelsiner står i en klass för sig, helt klart fantastiska ting. Alla våra 553 bilder skulle senare visas på den minst lika fantastiska datorn och bilder som hoppar in och ut ur skärmen är otroligt, nästan lika otroligt som diabilder.
  Bild 1: Här visas vårt kloster och mormor frågar om vi bodde just där. Vi sa nej, för det där är ett kloster. Mormor påpekar dock att de hyr ju faktiskt ut ibland. Ja,jo mormor det är säkert så, men vi bodde på hotell.
Bild 2: Curlingafton och bilder på oss glidande på isen i någon slags utfallsstegsposition. Mormor undrar vem damen med den breda rumpan är, jo, det är ju jag säger min mor. Jasså, du har en sådan stor rumpa alltså..Schysst mormor.  
Bild 3: Foto taget på världens första roterande lift (respekt). Mamma beskriver läget mormor ojar och häpnar lite slött för att istället prata om någon Örjan och Lena istället, halvhögt säger jag till mamma att det är ointressanta fakta då min mormor är ljummet intresserad. Näääää. Bräker mormor då. Oj, ber så mycket om ursäkt, my bad, verkligen. Man vet liksom aldrig om människan är med eller inte.
Underbara underbara hets. Jag är sådär lagom sugen på att sitta och skrika om våra äventyr i Engelberg till en människa som är lagom intresserad. För övrigt fick vi choklad igen, sådan där konstigt oätbar jävel. Jag frågade varför mormor köper den då hon inte är så speciellt förtjust i choklad som hon själv uttryckte det, jo men denna si du, den har hon inte köpt, utan fått och då är det ju klart att hon ska ge den vidare till oss. Världens främsta gourmetfamilj.

----

Vacker måndag idag, tänkte förgylla morgonen för er kära vänner. Regn är att vänta om jag har lärt mig något att mina geografilektioner. Var så säkra. Njut av dagen.