Resumé utan apostrof blir lätt resume - återuppta. Vilket förefaller helt ologiskt med tanke på hur lika orden är. Min slutsats är att orden inte är besläktade, men det är bara en vild gissning.
Min tanke var att med detta inlägg ge er en liten inblick i hur mina senaste tre veckor sett ut. För ni är intresserade utav mitt liv. Det råkar nämligen vara så att jag är fräck, cool och käck. Jag har allt det där som alla vill ha plus en nattfjäril i håret, samt en halvkrasslig stekel under min Kalle-tidning. Kryp. Det är ett överflöd av ting i min närhet och jag påminns ständigt och att jag borde vidta åtgärder, men någonstans från tankegång till utförande spårar det ut och jag tar ett parti tetris istället, eller två tre sjutton omgångar. Egentligen, vad fånig jag är, ni vill ju inte veta det?
Jo, tre veckor har passerat för er som lever i den ständiga apatin. Mitt enormt eftertraktade liv har fyllts med jobb, sömn, "mat" och "träning". Oroväckande när man behöver använda två omgångar citattecken under samma mening. Det är på något sätt ett tecken på att man ljuger alldeles för mycket. Nåväl, dessa veckor har passerat fort och smärtfritt, och det var väl ungefär det jag hade att säga om saken. Så rolig är jag runt två tiden.
----
Eva (granne) och Fredrik (barn till granne därmed granne, ni vet q ^ r -> s) studsade upp så fort man sjunkit ned efter mormors kalas. Tack tänker man då, detta har jag gjort mig förtjänt av tydligen. Okej, jag sa att Rut var en bitch, men inte ska jag väl straffas för det? Eva kan konsten att tala om allt och inget, och jag kan konsten att lyssna på allt och inget och sedan komma med kommentarer som leder till att mer allt och inget- information byter ägare. Bland annat så fick jag den värdefulla uppdateringen av vad som finns i djurväg på deras land.
-Det finns; hästar, grisar, kor, harar, kaniner, hundar humlor, svalor och hästar, grisar, kor, harar, kaniner, hundar...(Eva)
- Och så finns det en fyrhjuling (Fredrik)
Tack, älska samspelet med teknikens under och naturen. Harmonin är fullkomlig.
----
Egentligen är jag bara nöjd, det är lite smålurigt, jag blir så tråkig då. Ska nog lära mig att börja skriva tidigare.
Tjo och tjim vänner.
Jobba jobba jobba.
----
Var på Lager 157 igår, och då min kära väninna Anna bevisligen var oförmögen att trycka på knappen, ni vet det där nya påhittet att man måste annonsera att man vill av och genom ett enkelt knapptryck så får föraren reda på detta. Jag klandrar inte henne på något sätt, det är inte lätt när man bor mittemellan metropolerna Frejaplan och Puketorp, där stannar ju alltid bussen så det är ju inte alls förvånande att människan inte förstår hur man gör. Efter att fått upplevt Borås fucking jävla stad med en halv burk keso i knäet hittade vi till slut efter mycket turistande varandra någonstans där jag varit från början, men som Anna absolut inte kunde hitta till då. Hur som, väl på väg, och när jag lugnat mig en aning, fått i mig lite keso lyckades vi, och ja, jag är säger vi köra fel. Helt åt skogen, konstigt nog kände vi igen oss, men fastslog samtidigt att de sjutton nya rondellerna och en helt ny fin väg var aningen suspekt. Vi hamnade i Ulricehamn.
Lager var en snudd på besvikelse faktiskt, de har ju byggt om så idiotiskt också. Jaja, köpte massa onödiga saker för galna priser, eller vad sägs om något som närmast kan definieras som klänning/tshirt/särk med det talande trycket: "Uhu. Feels like monday." 80 kronor mina vänner, jag kunde inte motstå.
----
Jag hade verkligen något roligt att berätta också, men som med så mycket annat så är det puts väck. Mina nattliga skrivningar har lyst med sin frånvaro på grund av att bror och fader, för att kunna hålla kontakt med omvärlden, tagit med sig den lilla till Falkenberg. No arguments there.
----
Imorgon om en vecka är jag i Italien! Ska bli förträffligt härligt, roligt och galet underbart. Sedan ska jag bli arbetslös, det är en sysselsättning det med. Ska nog börja pärla. Får söka lån så att jag kan finansiera detta jätteprojekt.
----
Ut i morgonsolen i alltid skinande Borås, jag och mitt ryckande öga tackar för sig.
Ett riktigt Svenssonliv.
Halv elva, ja inte så beklämmande kanske, väcks jag då av att grannungarna leker vilda västern eller någon annan überjävlig lek. Otroligt, fantastiskt underbart irriterande och jag kändes starkt för att öppna fönstret och bara vråla något elakt. Drog täcket över huvudet och insåg med ens att jag inte hade de resurserna idag. Istället låg jag och var bitter i tystnad. De borde veta bättre det där uslingarna, uppe och fjanta vid elva-tiden. Skandalöst. Orkar inte dra upp persiennen, den får nog vara kvar hela dagen, känns lite mysigare så.
Kan blir städning idag av rummet. Pappa kom in och påpekade att Kroatienväskan står kvar ouppackad. Nehe? Gör den det, jag måste missat den stora neongröna väskan.
Frukost nu.
Massa måsten med många M.
Fåräckel, kommer det aldrig några svarta? Stocken är på tok för liten, en baggis att studsa över dem. Höjer ribban. Fan. För högt, mosat får på pinne. Får on stick. Nu kvittrar Börje med flera i skogen också, god damn it. Lite väl tidigt eller? Nu börjar det klia överallt också. Nu rörde sig tvättkorgen. Skumt. Jäkligt skumt. Kanske ska packa upp resväskan från Kroatien? Eller nej, förlåt låt mig omformulera den. Jag kanske borde strukturera om i Kroatienväskan nu såhär inför Italien. Känns mycket bättre.
Ett försök till modeblogg:
Idag har jag inhandlat en klänning och ett linne. Tänkte först köpa en gul tröja, men den var sönder och de gnidna tanterna på Åhléns vägrade dra av på priset. 10% på 700 är sådär lagom upphetsande, och dessutom kommer tröjan bara slängas ändå. Blir så trött, men go ahead, släng den och tänk på mig. Hemma sitter jag och vill komma åt den gula tröjan. Tur att jag fick klänningen oförskämt billigt, hoppas kassörskan knappade fel och gjorde bort sig totalt. Vill ha min gula tröja. Linnet var väl ingen sensation, lite småchiqt. Piffigt.
Bild - mitt linne och jag i en snärtig pose.
Bild - min klänning med en BH vald med rumpan samt jag själv i en snärtig pose.
Nej, men si det där gick ju fint.
Nu ska jag passa på att slumra till lite. Börje har tystnat.
Mys i stugorna.
Busted.
Fan. Datorn har legat i sängen medan jag varit borta. Inte nog med att rummet redan ser ut som en krigszon (feng shui - noll) nu är även sängen galet varm också. Hatar att sova i värme, allt blir bara jobbigt. Jag är verkligen bitter nu också. Egentligen hatar jag det inte, men jag vill inte borsta tänderna och tänker på annat så jag hamnade här igen.
Kvalitetsläsning.
Livets goda.
Rubriktorka. Tusan.
Många (me, myself and I) är ändå rätt nöjd med min nya design här på bloggen, kul att ni tyckte detsamma, lovorden har överröst mig. Eller nej, just det, når mig knappt upp till anklarna. Ingen är perfekt, okej?
Skrev precis ett riktigt fylligt och långt inlägg som jag sedan kasserade då jag, med den gnutta självinsikt jag har, att det skulle blir sådär mäkta tråkigt att läsa. Ska man skrämma bort sina läsare kan man väl ändå göra det med stil.
Helgen, helgkänslan, den fanns där. Behölls då jag under gårdagen fick mig en träff med Linn, goa glada människa. Äckliga tursamma människa. Hon vann. Jag vann inte. Hon blev glad, sådär ni vet innerligt glad. Jag blev bitter. Värst av allt var att jag blev överväldigad av Linns medkänsla och därav godtog jag hälften av priserna som hon vann. Egentligen är det under min värdighet att ta emot något som någon annan vunnit, men okej, jag är väl inte den som är den. Fick tjatat emot lite innan så att det inte skulle komma fram att jag var vrålsugen och det gjorde det hela lite bättre. Carl Einar var lika bra som vanligt, helt underbart rolig och GP hade rätt, det var för kort. I 55 min knaprade vi, jag, på vunnen Daim, medan Linn smaskade i sig en chokladkaka som hon fått av ett passerande killgäng, bitterheten är befogad som ni märker. Jag spelade bort två nävar femkronor igår, men vad gör det?
Chaufför i afton. Nu ligger jag här och "lyxar" mig i sängen med datorn i knäet och tekoppen på nattduksbordet. Funderar på om päronen verkligen menar att jag ska behöva hålla mig vaken länge till. Känner sådär för den kan jag säga, men man ger och man tar. Jag får mest, vilket är en helt annan femma.
Spelade Vem vill bli miljonär idag, klarade 1000kronorsfrågan sedan åkte jag ut, skämmes ta mig tusan. Pinsamt är bara förnamnet på den, men okej, svara ni då, vad kallas improvisationsteater där två lag möts? Nej, tänkte väl det.
Nu lämnar var och varannan kotte landet. Jag får knega på en vecka till och sedan får jag se Rom för första gången.
Det är detox denna vecka. Allt ska ersättas med grönt te, kommer bli prima.
Imorgon är det uppryckning av allt.
Lugnt i "sommarnatten".
Snackis.
Tills idag. Vi kallar det Fredagskänsla. Ja, låt oss slå till på helgkänsla, riktigt riktigt skönt. Jobbet avslutades bra med att jag snackade med Klasen sista kvarten och blev jagad igenom lagret. Syftet med det var nog att försöka banda mig och sedan föra mig till plastmaskinen skeppa mig till Kina och aldrig mer träffa mig igen. Eller så ville de bara skratta åt mig. Be my guest. Ingen kan röra mig.
Nulli secundi vänner.
Underbara dag.
Kalldusch.
Nu är det bara läskigt.
Inte ens mitt gröna, avloppssmakande te med kroatiskt kladdig honung kan rädda denna situation.
Måste ha något starkare.
19.72
Man blir ju kär.
----
Saknar snön. Dags för flingorna att ta plats nu, vill inte vänta längre. Snö snö snö.
Är sugen på slingan till vänster, att ha den. Vackert vackert vackert.
"Snubblade" också in på lite skidguidejobb och sjutton vad sugen jag är.
En introkurs i offpist åkning vecka 2, France Chamonix. Ja tack.
Därefter blir det Haute Route vecka 14. Synd bara att man måste vara, ursäkta uttrycket, snortränad och äckligt bra, annars så. Fräckt.
Hade varit lycka det.
Det är det här som kallas kärlek.
Nyckfullt.
Idag däremot, vilken uppryckning.
----
Måste bara. Verkligen måste bara.
Grabbarna på lagret, vilka fina killar. I lunchrummet finns det fisketidningar, jakttidningar och herrtidningar. Visste de inte att jag skulle komma? Var är Damernas Värld? Hemmets Journal? Allers damn it. Fina är att det är en utav femton som läser fiske - och jakttidningarna. Resterande skara håller sig till Moore och ja, what ever their names are. Tydligen är det så enliga invigda källor att de sistnämnda exemplaren faktiskt innehåller, till största delen, viktig och värdig information. Endast några lösblad och femton posters finns på lättklädda donnor. Jag själv, enbart i undersökande syfte, gav mig på en tidning. Var den bra eller var den bra? Mmmm. Jag älskar ju på-stan-reportage, och här hade de hittat några riktigt juveler.
Frågor som ställdes var:
Avsluta Ceasar-citater: Även du min...
Vem är Sveriges statschef?
Vad heter FN:s general sekreterare?
Är Norge en republik eller monarki?
Vad är offside?
Vem vann andra världskriget?
Lite svar på det då kanske?
Även du min älskling.... (Låtom oss bedja för att det var ett torftigt skämt)
Göran Persson är Sveriges statschef. (Fin tanke, men nej.)
Han heter Nelson Mandela. (Once you go black you never go back.)
Norge är en republik. (Tvärsäker på sin sak, hur i hela härjedalen!? Vem är Haakon?)
Offside är en lång pass bakifrån.
Ja, det var väl inte Hitler i alla fall, jag gissar på Ryssland.
Vi tackar Maria, Marie, Rebecca i åldrarna 18-20 år.
Och med detta glädjebesked över att den kvinnliga befolkningen fortfarande besitter just DET går jag och lägger mig och längtar efter nästa nummer.
Sleep well.
Coola jag.
---
Vill passa på att tacka mig själv för att jag inte kan somna på kvällarna och därmed vaknar upp som ett vrak. Underbart.
Att det åskar och öser ner regn hjälper inte situationen. Ej heller det faktum att grannen kallar på katten runt ettsnåret. För allas trevnad och grannsämjan har jag här valt att kalla katten för Cissi.
Cissiiiiii, koom då Cissiiii. Mjau Mjau Mjau.
Inte nog med att katten heter Cissi alltså. (Oops.) Grannen är nu ute och ränner också. Sömn för bövelen!
-----
Jobbet var inte så värst beklämmande idag heller. Systemet låg nere och var kaputt, första vagnen rullade jag ut runt tvåtiden. Fungerar för mig och ja, har snart råd med en slickepinne.
Vänner, det är dags att ta sig i kragen.
Bend and snap.
Vibrationer
Hur bra hade det inte vartit med en blåsapa nu? Oh yes, they do exist! En liten apa med en klase bananer som blåser. Alltså bananerna blåser inte för det vore ju konstigt, utan det är apan som släpper ut lite CO2. (Här hade det varit önskvärt att kunna sänka ned tvåan för att få ett korrekt anförande, men då kunskapen om hur detta skulle kunna gå till är begränsad får ni hålla till godo.)
Helgen har varit riktigt fin faktiskt, eller faktiskt säger jag som om jag inte skulle kunna göra något värdigt alls. Har besökt Caroline på hennes land, Backamo, vilket är värdigt om något. Som en stor överraskning och till min stora glädje vankades det Hantverksmässa just denna helgen, hur lyckosam är inte jag?
My timing is i m p e c c i b l e.
Jag var dock tvingad att lägga band på min för att inte komma hem med uppfällbara träskålar och 7000kronors svarven. Riktigt sugen på en ring dock (helt ärligt) men den gnedne lille hantverkaren skulle ha alldeles för mycket betalt. Hutlösa priser alltigenom. För ringa 80 kronor kunde en Mer och en muffins bli din. Den tryckande hetta som infunnit sig gjorde troligen folk galna för det såldes drickor hit och dit. Tomhänta vandrade vi tillbaka mot lilla torpet för en liten lutare, vi hade redan varit allt för aktiva. Senare begav vi oss ned mot sjön för ett dopp och lite uppiggning så att vi skulle orka ta en löprunda. Självfallet var det folk vid sjön, bland annat tyska turister, eller ja, något i den stilen, tyskt blod i varje fall, och som om de kunde lukta sig till det började de prata med oss. Som om de kände att de fanns en blodssyster bland dem. Synd att säga att jag var närmare intresserad, de talade på engelska, knackig tyskengelska, och jag svarade bevisligen alldeles för snabbt på någon sorts amerikansk småstadsdialekt. Total förvirring och ett misslyckat raggningsförsök aus Deutschland. Maximilian, rätt gulligt namn ändå, bummer.
Varför börjar man tala med en tysk då kan tänkas, eller hur kan man vara så dum att man ger en öppning så att en tysk kan börja prata med en? Jo, händelsevis så hade vi sett världens största spindel krypa upp på bryggan och bara äckla sig. Jag fick frispel och antog genast att spindeln måste kommit från sjön och krypit upp på bryggan för att äta upp oss. (Vi snackar stor som en knytnäve.) Jag badade alltså inte. No way. Istället blev jag attackerad av tysken med den knackiga engelskan, kanske skulle badat ändå. Språkliga förbristningar är annars en favorit i min bok. Har till och med en topplista:
"Think the blond hair make you good looking more than you are"
"If i see you it is the same feeling as i sit in the son"
(Budskapet är väl hyfsat klart, som att sitta hos sonen, visst?)
"I have thought it but i know that other mother´s have also nice daughters"
(Han hade blivit dissad och helt plötsligt var jag intressant med ovanstående motivering, why thank you.)
----
Nederbörd i alla tänkbara former måste älskas på något sätt. 
Mer av detta till folket.
Congrats.
(Googla Grattis själva då om ni är så jävla bra.)
-----
Här sitter jag och läppjar te ur födelsedagskoppen.
-----
Sommar idag ju, känns inte riktigt ända ut då jag sliter under dagarna, men jag tycker nog ändå att solen indikerar någonting. Anna och jag diskuterade just att vi vill åka till Italien nu, as in, nu nu nu nu nu.
-----
Tysk choklad idag på jobbet för övrigt. Matti kände att den finska var god, men lite för torr.
Eray trivs inte i shorts vilket är intressant, han är ju ändå turk. Han kör inte ens Ali Baba-stuket med degbrallorna, utan kör jeans i 45-gradig värme. "Jag fixar inte shorts."
Dagens insikt: Jag gör verkligen inget vettig eller ansträngade på mitt jobb.
En liten view:
Några försynta "Grattis", ett och ett annant gapflabb och många "erkänn" senare så var dagen slut.
Gott att man jobbar med ena riktiga pulver, att man alltid ska behöva...
Dagens lärdom: Wellpapp är mjuk och ett exemplariskt liggunderlag.
Dagens utveckling: Soldyrkarpositionen.
Med två timmars aktivt arbete idag och rast mestadels av tiden känner jag ändå hur jag längtar till morgondagen. Att folk tjänar pengar på det här, sinnes.
----
Nu är jag trött och snart fyller jag inte ens år längre, vad är meningen då?
Haha, jag är inte ens bitter.
God damn it, jag har det för bra. Ska bli chef.
Stay tuned.
Life is good
Livet är älskvärt. Jag vet inte om det är lagerluften som gjort mig aningen nipprig, men jag spritter. S p r i t t e r. Jag har länge varit kär i kärleken. Nu är jag kär i livet. Frågade mig just vad det var som gjorde det så vackert. Inte var det tjockheten som spred sig som en löpeld efter pajätandet. Ej heller mitt misslyckade försök till kakbak. Det måste nog vara nära och kära ändå.
En träning med den sköna.
Jobb med härliga människor.
Vackra vänner.
Glada vänner.
Jag låter ju helt mentalt instabil, men låt mig. 
----
Jobbet går allt bättre, inne på dag två redan. Hej vad det går undan.
Tack Matti, du förgyller mina dagar med onödig information och konstigt finskt godis.
Den gode Matti är som man säger aningen bakom flötet och detta säger jag i all välmening. Han är faktiskt det. Den stora passionen i livet är att sätta klistermärken på tapetrullarna i lagret det är det som ryms inom hans kapacitet. Årets kollektion klistermärken kommer från Tyskland. De har är jävla lång leveranstid, för att använda Mattis egna ord, men de är bra. Tyskarna kan mycket. Till råga på allt så är de nästan självlysande ( i vanlig folkmun neonfärgade), men de är lite dyrare. Nämnde jag att de var nästan självlysande?
För övrigt tycker Matti och jag om att sluta halv fem. Det är lagom tid, för då hinner man handla efter.
Dagens lärdom: Lita aldrig på det manliga könet, they will dubble cross you asap.
Dagens utveckling: Utnyttjandet av rasterna till solning går framåt.
----
Barnaby har legat av sig. Shape up.
----
Värme där ute.
